Bröderna Lejonhjärta

Pues para mi clase de sueco tuve que leer un libro de Astrid Lindgren y elegí Bröderna Lejonhjärta (Los hermanos Corazón de León). La verdad me gustó mucho pero es un libro muy cruel para ser un libro para niños. Escribo primero la reseña en sueco porque la hice para clase (y fue la primera en la que obtuve un "muy bien" pues casi no tuve errores, mas que algunos de preposiciones) y luego escribo la traducción literal en español por si alguien la quiere leer.



Sagan är berättad av Karl Lejon. Han är en 10-årig pojke som är sjuk. Han hostar mycket och har också ett skevt ben, så han måste stanna hemma. Han bodde med sin mamma och med sin bror Jonatan, som var 13. Jonatan kallade honom för Skorpan. Karl var mycket sjuk och alla visste att han skulle dö snart. Men en kväll, lägenheten där de bodde sattes i brand. Jonatan kastade sig ut genom fönstret för att rädda Karl och dog. Efteråt kallades de Lejonhjärta i efternamn. Karl var ledsen, men han var inte rädd eftersom han visste att han skulle träffa Jonatan i Nangijala, en plats dit människor åkte när de dog.


Två månader efter att Jonatan dog, dog också Karl. Han var i Nangijala nu. Först gick han till deras hus, men Jonatan var inte där, så Karl gick till en å för att leta efter honom. Jonatan metade där och de metade och simmade tillsammans. Efteråt gick de hem. Jonatan visade Karl två hästar: Grym och Fjalar. Fjalar var Karls häst och Gyrm var Jonatans. Karl var jätteglad för han hade aldrig haft en häst. De träffade också Sofia, Jossi, Hubert och annat folk som bodde i Körsbärsdalen, där de bodde.


En dag berättade Jonatan för Karl att det fanns en annan dal, Törnrosdalen, där en grym man, Tengil, gjorde elaka saker mot folket. Han sa också att han och Sofia planerade att hjälpa dem som bodde i Törnrosdalen.


En dag tog Jonatan sin häst och red till Törnrosdalen. Karl väntade på honom men en dag drömde han att Jonatan var i fara. Han red med Fjalar till Törnrosdalen och på vägen träffade han några vargar som ville döda honom. Men Hubert var nära och sköt vargarna för att rädda Karl. Karl trodde att Hubert var förrädaren, eftersom Jonatan hade berättat för honom att det fanns en förrädare. Så Karl sade ingenting och forsatte till Törnrosdalen. På vägen träffade han två Tengilsmän och upptäckte att förrädaren inte var Hubert, utan Jossi. Tengilsmännen tog Karl till ett vitt hus i Törnrosdalen därför att de trodde att han bodde där. Mannen som bodde i huset hette Mattias och Jonatan var gömd hos honom. Men Karl visste det inte så när han såg att Jonatan var där, blev han jätteglad.


Jonatan berättade om allting som hade hänt i Törnrosdalen och om hur Tengil mördade folket där. Han berättade också om Kalta, en drakhona som var lika grym som Tengil.


En dag gick de genom en underjordisk gång till Katlagrottan för att rädda en man kallad Orvar. Det var farligt men de klarade sig. Det var viktigt att rädda Orman för att han var ledaren i striden mot Tengil i Törnrosdalen. Några folk från Körsbärsdalen skulle också hjälpa med striden. När stridens dag kom dog flera människor, bl.a. Mattias och Orvar. Tengil dog också. Katla blev dödad av ett annat vidunder, Karm, som också blev mördat av Katla. Det var en jätteblodig dag.


Jonatan var skadad av Katla och det var säkert att han skulle dö. Han berättade för Karl att det fanns en plats, Nangilima, som inte var grym som Nangijala utan glad, och att de skulle träffas där när de dog. Men Karl ville inte vara ensam igen. Så Karl och Jonatan hoppade tillsammans nerför ett stup och de kom tillsammans till Nangilima.



La historia es contada por Karl Lejon (Carlos León). Él es un niño de 10 años que está enfermo. Él tose mucho y tiene también una pierna amputada, así que él se tiene que quedar en casa. Él vivía con su madre y con su hermano Jonatan, quien tenía 13. Jonatan le llamaba Skorpan (en español, corteza, como la corteza del pan). Karl estaba muy enfermo y todos sabían que iba a morir pronto. Pero una tarde, el departamento donde ellos vivían se incendió. Jonatan se tiró por la ventana para salvar a Karl y murió. Después de eso les llamaban Lejonhjärta (Corazón de León) por apellido.

Karl estaba triste, pero no estaba asustado porque sabía que ba a encontrar a Jonatan, en Nangijala, un lugar a donde la gente iba cuando moría.

Dos meses después de que Jonatan murió, murió también Karl. Él estaba en Nangijala ahora. Primero fue a su casa, pero Jonatan no estaba ahí, así que Karl fue a un arroyo para buscarlo. Jonatan pescaba ahí y ellos pescaron y nadaron juntos. Después fueron a casa. Jonatan le mostró a Karl dos caballos: Grym y Fjalar. Fjalar era el caballo de Karl y Grym el de Jonatan. Karl estaba muy contento porque nunca había tenido un caballo. Ellos conocieron también a Sofia, Jossi, Hubert y otra gente que vivía en Körbärsdalen, donde ellos vivían.

Un día le contó Jonatan a Karl que existía otro valle, Törnrosdalen, donde un hombre malvado, Tengil, hacía cosas malas a la gente. Él dijo también que él y Sofía planeaban ayudar a los que vivían en Törnrosdalen.

Un día tomó Jonatan su caballo y montó hacia Törnrosdalen. Karl le esperó pero un día soñó que Jonatan estaba en peligro. Montó con Fjalar hacia Törnrosdalen y en el camino encontró a algunos lobos que lo querían matar. Pero Hubert estaba cerca y le disparó a los lobos para salvar a Karl. Karl pensaba que Hubert era el traidor, porque Jonatan le había contado que había un traidor. Así que Karl no dijo nada y continuó a Törnsosdalen. En el camino encontró a dos hombres de Tengil y descubrió que el traidor no era Hubert, sino Jossi. Los hombres de Tengil llevaron a Karl a una casa blanca en Törnrosdalen porque pensaban que él vivía ahí. El hombre que vivía en la casa se llamaba Mattias y Jonatan estaba escondido en su casa. Pero Karl no lo sabía así que cuando él vio que Jonatan estaba ahí, se puso muy contento.

Jonatan le contó todo lo que había pasado en Törnrosdalen y de cómo Tengil mataba a la gente ahí. Le contó también acerca de Katla, una dragona que era tan malvada como Tengil.

Un día fueron a través de un paso subterraneo hacia la guarida de Katla para salvar a un hombre llamado Orvar. Era peligroso pero lo lograron. Era importante salvar a Orman porque él era el líder de la lucha contra Tengil en Törnrosdalen. Alguna gente de Körsbärsdalen iba también a ayudar con la lucha. Cuando el día de la lucha llegó murieron muchas personas, entre ellas Mattias y Orvar. Tengil murió también. Katla fue muerta por otro monstruo, Karm, quien también fue muerto por Katla. Fue un día muy sangriento. 

Jonatan fue herido por Katla y estaba seguro de que él iba a morir. Le contó a Karl que había un lugar, Nangilima, que no era malvado como Nangijala sino que era feliz, y que ellos se encontrarían ahí cuando murieran. Pero Karl no quería estar solo otra vez. Así que Karl y Jonatan saltaron juntos desde un precipicio y fueron juntos a Nangilima.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0